2012-07-21

Studiebesök i Luleå Konsthall

Den 8 december är det vernissage för min utställning Vattenvärld i Luleå Konsthall, som finns i Kulturens Hus i nämnda stad. För ett par dar sen var jag där och kollade lokalerna. Nytillträdde konsthallschefen Hans Sundvall visade mig runt. Just nu finns där bland annat en mycket sevärd utställning med samisk konst, och ett rum med spännande verk av skulptören Anja Persson (nej, det är inte skid-Anja som startat ny karriär).
Tre andra utställningar kommer att ha vernissage samma dag som min, i olika delar av konsthallen. Mina bilder kommer att hänga på den ca 20 meter långa buktande vägg som finns direkt innanför entrén – plus den motsatta väggen och en kortare vägg strax intill. Gissningsvis finns det plats för åtminstone 25 bilder. Jag har väl i nuläget närmare 40 färdiga förstoringar att välja bland. Sannolikt kommer även bildspelet att rulla kontinuerligt på en teve.
Jätteroligt ska det bli att ställa ut i Luleå, inte minst på grund av att min mor kommer från Ryssbält i Kalix kommun, åtta mil bort, och jag fortfarande har en hel del släkt i trakten.

Konsthallen ligger rakt fram i Kulturens Hus i Luleå, som har 60-70.000 besökare per månad.
En särskild poäng är att arkitekten bakom denna byggnad heter Bengt Aili, som var en av mina bästa kompisar under uppväxten i Svenstavik på 60-talet och klasskamrat under elva år. 

Konsthallschefen Hans Sundvall räknar in ett tjog av boken Vattenvärld,
som nu finns att köpa i konsthallens butik.
Här kommer bilderna att hänga.

2012-07-19

"Häftigt att något så enkelt kan bli till detta..."

"Mossfall" är en av de nya
bilderna på denna utställning.
Hittar Östersundstidningarnas konstrecensenter ut från staden, till de gallerier och utställningar som finns på Jämtlands landsbygd?
Jodå – ÖP:s Christer B Jarlås har de senaste veckorna rapporterat grundligt om de olika utställningar som pågår hos Wikners i Persåsen. Den här veckan tar han en särskild titt på de två utställningar som förenas av ett slags glastema. Mina vattenbilder, varav de flesta är laminerade på plexiglas, och Kjell Jansons glasskulpturer.
Jarlås noterar att min utställning delvis är förnyad, jämfört med de bilder som jag ställde ut på Bolins förra året. Och han är lika positiv nu som då. Spännande med dessa förstoringar bakom plexiglas, konstaterar han. Och vidare:
"Att en fjällbäck kan vara sitt eget universum kan man kanske i och för sig tänka sig. Men här blir det så påtagligt. I vår mindfulnesspräglade tillvaro är det ändå rätt så häftigt att något så enkelt och självklart som lite rinnande vatten från fjället kan bli till detta. Vattenvärld finns kvar till september.
Både Kjell Janson och Hans Månsson lyfter fram det som finns runt oss. Sådant vi inte skulle se och upptäcka annars. Det gillar jag."
Det finns faktiskt en särskild poäng med att få positiva ord om vattenbilderna från just Christer B Jarlås. Han är ju annars miljöåklagare, och bör väl ha ett särskilt öga för bilder som syftar till att få fram ett budskap från naturen, om vikten av att vårda och värna. Att rätt värdera dess "ekotjänster", för att använda ett modernt begrepp.

Hela konstkrönikan här, avsnittet om Vattenvärld kommer på slutet.